Vad har Jesus med påsken att göra?

Många frågar sig kanske vad Jesus har med påsken att göra när det är egentligen är påskkärringarnas resa till Blåkulla vi firar. Eller är det påskharen? Eller är det en djupt förankrad uråldrig hyllning till vårens ankomst? Är det för att solen kommer tillbaka som påsken är gul?

Enligt gammal svensk sed firar vi påsk i minnet av Jesu lidande och uppståndelse. Ordet "påsk" bygger på det gamla hebreeiska ordet "pasach" som betyder "gå förbi". Högtiden pasach bygger på historien om israeliternas uttåg ur Egypten under ledning av Moses. Den uppmärksammar den händelse när israeliterna strök blod på sina dörrposter för att dödsängeln skulle "gå förbi" deras hem under den sista plågan som drabbade Egypten innan farao släppte taget om sitt israeliska slavfolk. Den judiska påsken, pasach, kallas också för "det osyrade brödets högtid" och firas under ungefär samma tid som vår kristna påsk.

I den kristna påsken är det närmast Kristus uppoffring för världen som firas. Detta görs under några dagar under den så kallade påskveckan. En kort resumé till vad vi firar under dessa dagarna kommer här nedan:

"Palmsöndagen; Jesus rider in i Jerusalem på ett åsneföl.

Måndag; Månglarna drivs av Jesus från templet.

Tisdag; Frågor kommer om skatt (!) och uppståndelsen när Jesus undervisar i templet.

Onsdag; Judas vänder sig till översteprästerna.

Skärtorsdagen; Jesus äter påskmåltiden med sina lärjungar och instiftar nattvarden. Han grips senare på kvällen av tempelvakten och romerska soldater.

Långfredag; Jesus förhörs och trakasseras. Petrus förnekar Jesus. Judas ångrar att han förrått Jesus. Senare bär Jesus sitt kors till Golgata, korsfästes, dör och begravs.

Påskafton – lördag; Översteprästerna går till Pilatus för att försäkra sig om att graven vaktas.

Påskdagen – söndag; Jesus uppstår och visar sig för kvinnorna. Vaktstyrkan berättar att graven är tom. Jesus uppenbarar sig för lärjungarna i Jerusalem. Två lärjungar på väg till Emmaus möter den Uppståndne.

Annandag påsk – måndag; Påskdagens stora betydelse har fått denna extra firningsdag. Även Jul och Pingst har var sin annandag. Annandag pingst har numera fått vika som helgdag till förmån för Nationaldagen"
(http://www.alltomstoruman.se/default.asp?pageid=21084. Författare R.Thellbro).

Det är alltså inte påskkärringarna vi först och främst firar. Eller? Traditionen med påskkärringar tros ha kommit från den häxjakt som var som intensivast i Sverige under slutet på 1600-talet. Det var cirka 300 personer som avrättades efter att ha ansetts ha rest till djävulens gästabud på en gård som låg ofta antogs låg i Blåkulla. Resan påbörjades mellan onsdagen (dymmelonsdagen) eller skärtorsdagen och häxorna kom hem igen på natten mellan påskaftonen och påskdagen. Traditionen att klä ut sig till påskkärring och gå från gård till gård som tiggare var mest utbredd i Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland och det gjordes speciellt under påskaftonen. Man vet inte med säkerhet när traditionen uppkom (http://hogtider.wordpress.com/2007/04/05/varifran-kommer-traditionen-med-paskkarringar/).

Hur är det med påskharen då? Jag är nog inte rätt man att reda ut den frågan. Av vad jag hört och läst är traditionen om påskharen som lägger ägg en tradition som hyllar vårens ankomst genom två signifikanta fruktbarhetssymboler: haren och ägget. Haren är, som alla nog vet, en ivrig förökare och att han förknippas med fruktbarhet är nog inget som höjer ögonbrynen hos någon. Ägget, som till sin funktion är en livsbärare, är kanske en symbol för något som slutligen spricker ut i liv och och tar den nyfödde in i denna vår värld. Att vi däremot äter så mycket ägg under påsken beror förmodligen på gammal sedvänja som grundar sig i den gamla fastetraditionen. Under den kristna fastetiden* åt man inte ägg vilket gjorde att man sparade äggen fram till påsken (och egentligen till dess att man kunde fira Kristi uppståndelse under påskaftonen) då man firade denna högtid med att frossa i sig allt av det man gjort avkall på under fastan. Till saken hör att när våren gjorde sig gällande började hönsen också att värpa mer ägg.

Att påsken är gul är ännu en gåta. Jag väljer att tro på vad Ulrika Ljungbladh skriver om det i tidningen Spira. Hon menar att det är en symbolisk färg som återspeglar att solen återkommit efter den mörka vintern.

"Med undantag för långfredagen då allt är sorgligt svart är det vitt som dominerar kristendomens påsk. Vitt är glädjens färg. Ja, åtminstone i kyrkan, annars förknippar folk nog inte vitt med andra fester än bröllop.
Då är det annat med gult. Färgen påminner om solens varma strålar, sprider glädje och optimism. Gult är energi och gör oss alerta, verbala och snabbtänkta.
Enligt gammal tradition kunde den morgonpigge se hur solen vid soluppgången på påskdagens morgon dansade av ren glädje över påskens händelser. Inte bara Jesus uppstår i påsk, även naturen vaknar till liv. Det frusna tinar av vårsolens värmande strålar. Vid husväggar står människor med ansiktena mot solen och bara njuter.
Kanske inte så konstigt att vi ger varandra gula blommor som betyder ”Du är solen i mitt liv”. De gula blommorna hos blomsterhandlarna dominerar mer till påsk än de röda gör till jul." (http://www.tidningenspira.com/artikel.php?id=319. Författare: U. Ljungbladh)

*Fastetiden kommer i kristen tradition innan påsken, tänk på julvisan "Nu är det jul igen" där texten i slutet lyder: "...och julen varar än till påsken - men det var inte sant, men det var inte sant för däremellan kommer fastan").