Söndag kväll - stjärndatum 2010-02-07. Bromölla, Filmpalatset.
Jag trodde knappt det var sant. Att det verkligen händer, i Sverige och att det händer mig. Att bli överöst av sådan glamour och uppskattning. Att bli uppmärksammad, igenkänd och få åtnjuta det goda livet. Lite stjärnstatus. Känslan hänger kvar än, om än lite suddig av lyckoruset och den omgivande surrealismen den kom inslagen i.
Låt mig börja från början. Jag och Malin samt våra två vänner Tobias och Camilla och Tobbes storebror Daniel åkte på söndag kväll iväg till Bromölla för att se bioföreställningen "Avatar 3D". Uppståndelsen kring filmen har skakat om bioentusiaster i snart 2 månader och personligen var jag upp-över-öronen förväntansfull av vad jag skulle få uppleva. Vi laddade först upp på Max med ett rejält skrovmål och åkte sedan iväg till Bromölla och Filmpalatset. En ambulerande power nap senare (läs: en timmes bilfärd senare) var vi framme. I ankgång gick vi in i biopalatset och fram mot biljettluckan. Tobbe hade redan förbokat biljetterna så det vara bara en fråga om att kvittera ut dem. Av artighet ställde jag mig längst bak i ledet och väntade på att få betala min biljett. Bakom glaset stod hela biopersonalen och tasslade om något. Skämtsamt frågade Camilla om det var vaktavlösning i biljettkuren men fick bara ett grinande leende till svar. När jag tillslut skulle hämta ut min biljett sträckte jag vant fram mitt kreditkort och fick som svar:
"Nej det bjuder vi på. Du är vår 10.000:ende besöker på den här föreställningen. Du går gratis!"
Jag kom in i ett chocktillstånd. Känslorna bubblade upp och jag minns att jag ord av tacksamhet och förvåning stockades i halsen medan jag darrhänt mottog biljetten. På biljetten stod handskrivet "Nr. 10000".
Resten av kvällen fick jag njuta av personalens största vördnad och hängivenhet. När jag skulle betala mitt tilltugg i biokiosken stoppade de mig när jag räckte efter pengar och sa lugnt: "varsågod, du är Nr. 10.000". När vi skulle gå in i biosalongen och få våra 3D-glasögon ursäktade personalen sig undergivet när de inte hade annat att ge mig en just glasögonen. "Stjärnstatus..." mumlade jag tyst för mig själv.
Den kvällen var jag kung i biografvärldens land. Surrealistiskt, omvälvande och alldeles, alldeles underbart!
Kuriosa:
Filmpalatset i Bromölla blev 2001 utsedd till Sveriges bästa biosalong av SVT1 i Filmkrönikan. Personligen anser jag att det betyget håller i sig än. Bättre biograf, ljud, bild och framförallt sittplatser har jag aldrig upplevt tidigare. Väl värt ett besök!
Precis vad jag säger.. Sveriges bästa biograf helt klart!
SvaraRaderaVar där och såg den kl 13.. och då fick man allt betala kontant, för de tar inte kort.. hehe..
Stort grattis till "#10000".. kan jag få din autograf? Och ett stort till Martin.. som uthärdar att du nu bara ska bli titulerad "Sir Simon" hela tiden.. ;)
Underbart beskrivet Mr Thellbro! :-D)
SvaraRadera(nu undrar jag bara - hur uppfylldes dina förvänrningar på själva filmen?)
Tackar, tackar! Självklart kan du få min autograf, skicka bara ett frankerat kuvert så ordnar Malin det:P
SvaraRaderaJag måste säga att jag hade förväntat mig mer av 3D-effekten. Den fungerade inte riktigt som jag hade tänkt mig och helt ärligt så var den som allra bäst innan föreställningen rullade igång då de visade trailers från nästa Shrek-film. Däremot tror jag helt klart att 3D är framtiden för biofilmer. Vi har nog bara sett början på något magiskt inom underhållningsindustrin.
Filmen i övrigt var helt klart bra. Själva handlingen i sig var väl inte slående bra. Den återberättade bara en historia som redan vi kan hitta i flera tidigare filmer men däremot i en helt ny skepnad. Grafiken och omgivningarna var som fick min scifi-ådra att koka av förtjusning. Jag formligen trollbands av sceneriet och förlorades in i en drömsk verklighetsflykt. Det är underligt hur fort 2h40min kan försvinna när man ser något riktigt, riktigt bra.