Klart och betalt

För ungefär en timma sedan avslutade vi vår presentation. Presentationen visade vi upp för hamnbolaget och vissa inbjuda tjänstemän hos kommunen. Den visade vad vi kommit fram till, hur vi arbetat och våra första skissartade förslag till hur vi tänker oss att hamnen kan utvecklas.

Vi fick några mustiga frågor efter presentationen. Vi gjorde vårt bästa för att besvara men i många fall var vi tvungna att lämna frågorna osvarade eftersom vi endast har hunnit att grovt skissera upp en framtida plan för Gamla hamnen. Nu väntar ytterligare 3 månader av arbete med att mejsla fram våra förslag innan vi ska gå upp och försvara arbetet för handledare och studenter vid BTH i Karlskrona.

Utöver det känner jag, nu i skrivandes stund när avfärden står för dörren, att 3 månader kan verkligen rusa iväg. Det känns som att det inte var mer än ett par veckor sedan vi kom hit. Tiden är sällan som klockan eller kalendern visar. Tiden kan stå still, den kan rusa, den kan va ljuv eller mödosam. För oss har tre månader har gått och därtill alldeles för fort. Ett är dock säkert; jag kommer tillbaka - förr eller senare. Vi är inte klara med varandra än, jag och Island.

Eyjafjallajökull frá Þórólfsfelli, Hvolsvelli og Valahnúk

Här kommer en länk till tre webkameror som är uppsatta runtomkring det nya vulkanutbrottet:

http://eldgos.mila.is/eyjafjallajokull-fra-fimmvorduhalsi/

Länge sedan sist

Vi har varit borta ett tag, från arbetstid och kontorsrum. Våra respektive har nämligen kommit hit och tillsammans ska vi utforska sydvästra Island. Vi har redan hunnit med att upptäcka de tre dragplåstren Thingvellir, Geysir och Gullfoss.

Nu till det mest häpnadsväckande. Som ni blivit meddelade genom nyheter har en ny vulkan (egentligen är det samma vulkan men en ny spricka som spruckit upp) blossat upp. Den är drygt 20 ggr starkare än de tidigare två och ligger belägen under glaciären Eyjafjallajökull. Detta har gjort att stora mängder smältvatten har rusat ner för fjället och fyllt upp Markarfljót (den å som har sina källflöden i glaciären) till bredden. Samma dag som vulkanen fick sitt utbrott under glaciären pratades det om att det strömmade till mellan 10000 och 30000 kubikmeter smältvatten/sek. Ån höjdes med cirka 80 cm och oron väcktes att vattnet skulle riva med sig den bro som går över ån. För att försöka rädda bron grävde de helt resolut av riksväg 1 på två ställen för att skapa överflödeskanaler där smältvattnet kan strömma utan att överbelasta bron.

Vi är dock på säkert avstånd. Vulkanen ligger cirka 15 mil ifrån Reykjavik och dessutom har polisen spärrat av området och evakuerat de människor som är inom det drabbade området. RÄddningsmanskap finns ständigt på plats där det är fara för människor och vad vi vet är det ingen hittills som har omkommit pga. vulkanen eller smältvattnet.

Vi får återkomma med bilder och mer ingående information. Vi är lite "på språng" den här veckan och har svårt att hänga med i nyheterna.

Hoppas ni alla har det bra var än ni är!

Hvernig gerum við?

Jag hade tidigare lovat att vi skulle gå in på exploateringstal och markanvändning och mer av sådant begreppsrapande men vi är inte riktigt där ännu. Däremot har vi blivit varse om vissa andra företeelser som är nog så viktiga. Nämligen väderpåverkan och drägliga levnadsmiljöer.

Hamnen är bitvis utskjuten i havsbukten och dess okuperade landskap gör att väder och vind kan härja fritt. Sjömän och fiskeindustrin som finns etablerad bryr sig nog föga om det men hur blir det om man sätter in bostäder i ekvationen? Hur stävjer man vädret och skapar drägliga boendeområden i områden som verkligen, VERKLIGEN, styrs av vädret? Stormar är inte ovanliga utan är något man kan räkna med (läs vindstyrka på 20 m/sek). Räcker det i de fallen med att planera så man bryter "tunneleffekten"?

Ge oss inspiration. Ge oss reflektion. Ge oss era tankar!



Sist och på tal om något helt annat; ett försök till park i närhet till oljedepå (finns inom vårt planområde).

Känd från Fysplanbloggen

Kära läsare.

Det har kommit till vår kännedom att vi blivit omnämnda på Fysplanbloggen vilket delvis hedrar oss (vad vi förstår är vi bland de första som blir det) men det innebär även ett ansvar att förmedla mer "planarkitektaktigt" material till er nyfikna.

Låt mig först bara påpeka att även om man släntrat runt på fysplanutbildningen i snart nära ett halv decennium känner man sig fortfarande lika främmande inför planering som dagen då man nervös snubblade in genom dörren till första föreläsningen. Så...vad ska jag förmedla till er go´vänner? Ja, vi kan väl göra en kort uppdatering i vad vi gör just nu.

Vi har sammanställt planeringsförutsättningarna till vårt arbete (vad de är finner ni under inlägget: 'Baby steps, baby steps'). Nu väntar vår teoretiska del samt en analys. Vi har munhuggits om vad det kommer att innebära men tror oss hittat en gyllne medelväg. Eftersom vi tidigare har rest runt i Skånes vidsträckta nejder och tittat på olika hamnar, samt dessutom fördjupat oss i vissa planeringsideologier, tänker vi oss att vi kan göra en teoretisk analys av hamnarna med "ideologiglasögonen" på. Vad vi då kommer fram till kan vi anamma i vårt planskissande... tror vi. Det fina i det hela är att vi genom de Skånska referenshamnarna får konkreta planer på hur en viss ideologi kan te sig vilket hjälper oss när vi försöker skriva ihop en egen idé till hur vi vill planera för det framtida Gamla hamnen.

I nästa inlägg har vi som strävan att ge er "die hard-planerare" lite mer planeringspornografi om t.ex. exploateringstal, byggnadshöjder, rumsligheter och markanvändning.

Tills dess; stay classy fysplan...

April, april! Vi ger tummen upp för...

...Västerbottenkurirens aprilskämt: "Fyrbarnspappan".

Finns att beskåda här:

http://vk.se/Article.jsp?article=340911


Galet bra...

Vad har Jesus med påsken att göra?

Många frågar sig kanske vad Jesus har med påsken att göra när det är egentligen är påskkärringarnas resa till Blåkulla vi firar. Eller är det påskharen? Eller är det en djupt förankrad uråldrig hyllning till vårens ankomst? Är det för att solen kommer tillbaka som påsken är gul?

Enligt gammal svensk sed firar vi påsk i minnet av Jesu lidande och uppståndelse. Ordet "påsk" bygger på det gamla hebreeiska ordet "pasach" som betyder "gå förbi". Högtiden pasach bygger på historien om israeliternas uttåg ur Egypten under ledning av Moses. Den uppmärksammar den händelse när israeliterna strök blod på sina dörrposter för att dödsängeln skulle "gå förbi" deras hem under den sista plågan som drabbade Egypten innan farao släppte taget om sitt israeliska slavfolk. Den judiska påsken, pasach, kallas också för "det osyrade brödets högtid" och firas under ungefär samma tid som vår kristna påsk.

I den kristna påsken är det närmast Kristus uppoffring för världen som firas. Detta görs under några dagar under den så kallade påskveckan. En kort resumé till vad vi firar under dessa dagarna kommer här nedan:

"Palmsöndagen; Jesus rider in i Jerusalem på ett åsneföl.

Måndag; Månglarna drivs av Jesus från templet.

Tisdag; Frågor kommer om skatt (!) och uppståndelsen när Jesus undervisar i templet.

Onsdag; Judas vänder sig till översteprästerna.

Skärtorsdagen; Jesus äter påskmåltiden med sina lärjungar och instiftar nattvarden. Han grips senare på kvällen av tempelvakten och romerska soldater.

Långfredag; Jesus förhörs och trakasseras. Petrus förnekar Jesus. Judas ångrar att han förrått Jesus. Senare bär Jesus sitt kors till Golgata, korsfästes, dör och begravs.

Påskafton – lördag; Översteprästerna går till Pilatus för att försäkra sig om att graven vaktas.

Påskdagen – söndag; Jesus uppstår och visar sig för kvinnorna. Vaktstyrkan berättar att graven är tom. Jesus uppenbarar sig för lärjungarna i Jerusalem. Två lärjungar på väg till Emmaus möter den Uppståndne.

Annandag påsk – måndag; Påskdagens stora betydelse har fått denna extra firningsdag. Även Jul och Pingst har var sin annandag. Annandag pingst har numera fått vika som helgdag till förmån för Nationaldagen"
(http://www.alltomstoruman.se/default.asp?pageid=21084. Författare R.Thellbro).

Det är alltså inte påskkärringarna vi först och främst firar. Eller? Traditionen med påskkärringar tros ha kommit från den häxjakt som var som intensivast i Sverige under slutet på 1600-talet. Det var cirka 300 personer som avrättades efter att ha ansetts ha rest till djävulens gästabud på en gård som låg ofta antogs låg i Blåkulla. Resan påbörjades mellan onsdagen (dymmelonsdagen) eller skärtorsdagen och häxorna kom hem igen på natten mellan påskaftonen och påskdagen. Traditionen att klä ut sig till påskkärring och gå från gård till gård som tiggare var mest utbredd i Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland och det gjordes speciellt under påskaftonen. Man vet inte med säkerhet när traditionen uppkom (http://hogtider.wordpress.com/2007/04/05/varifran-kommer-traditionen-med-paskkarringar/).

Hur är det med påskharen då? Jag är nog inte rätt man att reda ut den frågan. Av vad jag hört och läst är traditionen om påskharen som lägger ägg en tradition som hyllar vårens ankomst genom två signifikanta fruktbarhetssymboler: haren och ägget. Haren är, som alla nog vet, en ivrig förökare och att han förknippas med fruktbarhet är nog inget som höjer ögonbrynen hos någon. Ägget, som till sin funktion är en livsbärare, är kanske en symbol för något som slutligen spricker ut i liv och och tar den nyfödde in i denna vår värld. Att vi däremot äter så mycket ägg under påsken beror förmodligen på gammal sedvänja som grundar sig i den gamla fastetraditionen. Under den kristna fastetiden* åt man inte ägg vilket gjorde att man sparade äggen fram till påsken (och egentligen till dess att man kunde fira Kristi uppståndelse under påskaftonen) då man firade denna högtid med att frossa i sig allt av det man gjort avkall på under fastan. Till saken hör att när våren gjorde sig gällande började hönsen också att värpa mer ägg.

Att påsken är gul är ännu en gåta. Jag väljer att tro på vad Ulrika Ljungbladh skriver om det i tidningen Spira. Hon menar att det är en symbolisk färg som återspeglar att solen återkommit efter den mörka vintern.

"Med undantag för långfredagen då allt är sorgligt svart är det vitt som dominerar kristendomens påsk. Vitt är glädjens färg. Ja, åtminstone i kyrkan, annars förknippar folk nog inte vitt med andra fester än bröllop.
Då är det annat med gult. Färgen påminner om solens varma strålar, sprider glädje och optimism. Gult är energi och gör oss alerta, verbala och snabbtänkta.
Enligt gammal tradition kunde den morgonpigge se hur solen vid soluppgången på påskdagens morgon dansade av ren glädje över påskens händelser. Inte bara Jesus uppstår i påsk, även naturen vaknar till liv. Det frusna tinar av vårsolens värmande strålar. Vid husväggar står människor med ansiktena mot solen och bara njuter.
Kanske inte så konstigt att vi ger varandra gula blommor som betyder ”Du är solen i mitt liv”. De gula blommorna hos blomsterhandlarna dominerar mer till påsk än de röda gör till jul." (http://www.tidningenspira.com/artikel.php?id=319. Författare: U. Ljungbladh)

*Fastetiden kommer i kristen tradition innan påsken, tänk på julvisan "Nu är det jul igen" där texten i slutet lyder: "...och julen varar än till påsken - men det var inte sant, men det var inte sant för däremellan kommer fastan").